boy friend style och svullna ben

Läste i "föräldrar och barn att vara gravid" att enligt dom allra senaste rönen så skall man slopa mamma kläderna och ta pojkvännens kläder , tillåt mig att små le lite. Jag är alltså 1.74 cm vikt för närvarande okänd men drar i alla fall M , L över rumpan för tillfället , min sambo är 1.65 och drar strl S kanske M , så förklara för mig hur jag skall kunna använda hans kläder . Mycket möjligt att jag kan få upp hans jeans till knäna med våld , tjock tröjor går väl an men , mys byxor nja med drag hjälp så kanske ovanför vaderna , kanske. Han drunknar väl säkerligen i mina kläder dock så det var nog inget mode för oss att försöka oss på .Men det är ok i alla fall , vi är som öl och chili nötter , som helan och halvan som glass utan kolasås oumbärliga för varandra så jag får väl fortsätta min jakt på mamma kläder helt enkelt..
Det fanns även en artikel om alkohol , skall man tacka nej eller inte ? Jag orkar knappt besvära fingrarna med att skriva dessa rader men SJÄLVKLART skall man inte dricka alkohol när man är gravid och det stör mig oerhört mycket att man än i dag på 2000-talet faktiskt diskuterar detta faktum , samma sak med rökning , kan du inte offra dig i 9 månader , utan att förgifta både dig själv och barnet ta dig då en rejäl funderare på om du verkligen är redo att bli förälder , men det är ju bara vad jag anser .
Vi har nu gått in i v 26 , inga nyheter under stolen , mindre sömn ( räknar med 2-4 tim /natt ) fortsatt orkeslös , svullna ben ( fortsätter dock att skylla på bort tappad muskel massa ej vikt uppgång ), mera kramper , mera rörelser ( vilket vi älskar )sendrag , konstiga lukter /smaker mera kräkmagad än någonsin , när jag säger någonsin menar jag verkligen någonsin INGET inte ens en tanke som kan tänkas äckla mig får finnas i mitt huvud när det kommer till en måltid , i går var det ett hårstrå det orsakade magtömning i rask fart under hela dagen , gissa om jag var hungrig och yrslig i morse , vad hände vid frukost då , jo jag erinrade mig hur otäckt det vart i går och så va de kört igen .. man tycker ju att det inte borde vara så svårt för en jag att tömma huvudet men det är precis som om jag pinar mig själv omedvetet , galet sjukt..
Granen sjunger på sista versen , synd tycker jag för den lyser så oerhört vackert och luktar alldeles gudomligt gott men , vi får nog ta farväl av den inom en period av 48 timmar för med den takten den barrar finns det snart inga barr kvar , kanske lyser den vackert i alla fall ? När den åker ut kommer vaggan in , tösen rensade bland sina 2 miljoner gosedjur i går och bestämde vilka som avkomman skulle få , och får ta sin plast här nere i vardagsrummet , där uppe kommer en vit spjälsäng ( dock ännu omålad) stå vid sängen . Det börjar bli så verkligt allting nu , ta mig på rätt sätt , jag fattar ju att vi skall ha barn men nu är det verkligen bara 14 veckor kvar , det känns ju som ingenting ( om man bortser från foglossningen då ). Tyvärr innebär det ju även att själva slut klämmen snart är här , jag har verkligen försökt att byta bort den med någon , sälja den på tradera men ingen tycks vilja göra det istället för mig så jag får väl stå mitt kast IGEN. Frågan som ekar i mitt huvud är ju då hur kunde jag vara så ***** dum rent ut sagt det gör ju verkligen kolossalt ont!! Om det finns några första gångs föderskor där ute som läser detta NEJ JAG HITTAR INTE PÅ det kommer att kännas som om ni dör 100 gånger om , ni kan läsa hur många tidningar ni vill om sk lyckliga förlossningar där allt går som på en dröm , smärtan kan man andas igenom , det kändes knappt för när ni väl ligger där kommer ni likaså som jag gjorde inse att det är bara ett jäkligt bra sett att sälja tidningar på att skriva sådana saker , det är en komplott alltihopa . Man skriker , svär , gapar och ber om bedövning och när man har fått den bedövningen ber man om mer , man bajsar på sig , fiser , spyr , ber maken fara och flyga och de sista man hinner häva ur sig innan det känns som om man spricker från naveln bak till svanken är ALDRIG MER.
Sen ... möter man blicken ho den vackraste människan i hela universum och efter 9 långa månader får du äntligen träffa den som huserat om i din kropp och allt är glömt .... tills nästa gång ..
Kommer antalet kejsarsnitt öka efter detta inlägg mån tro ? Jag har några historier om dom också , men dom sparar jag till ett annat tillfälle ..