Som dom flesta andra dagar så börjar jag min dag tillsamman med övriga familjen kl 05.30 när klockorna ringer , kan även tillägga att INGEN i detta hushåll går upp innan 06.00 , vi är snozare som vi så fint kallar det . Men efter det så försöker vi masa oss ur dom varma ombonade sängarna. Som vanligt planerar jag dagens middag utifrån vad magarna är sugna på under morgon timmarna , ibland skall även sägas att jag faktiskt helt och hållet kör över mina familjemedlemmar och bestämmer helt själv vad vi skall äta . Detta gjorde jag idag mycket för att ingen hade några önskemål och för att jag var sugen på köttfärs sås och makaroner. Så hela dagen har nu gått och det var äntligen dags att få sätta sig ner och äta , maten stod och slut puttrade på spisen och det ända som var kvar var dukningen , när min hand lyfter sig upp till skåpet för att plocka ur glasen så TAPPAR jag självklart glasen rakt ned över spisen och diskbänken gissa 5 gånger vart allt glas splitter hamnade?
Tårarna trängde upp i ögonen och hade jag haft mage till det så hade jag suttit ned på golvet och tjutit som ett litet barn som inte får som det vill nu var risken alldeles för stor att min rumpa skulle bli ansatt av glas om jag satte mig ner så jag höll mig stående , muttrande alla fula ord jag kunde komma på för stunden . Min kära lilla gubbe som egentligen inte hade hunnit mer än innanför dörren såg på direkten att det var bäddat för kaos och kom som blixten till min undsättning , lilla tösen var smart nog att höja volymen på datorn när ful orden började hagla och satt som ett ljus på stolen utan att säga så mycket som ett ord , hon vet , att det är bäst att hålla tand för tunga , graviditets aggressivitet kallar hon det för och jag kan inte ge henne mer än rätt , lugnet själv ( jag ) har en fruktansvärd obalans i hormonerna vissa dagar mellan 14.00-17.00. Kaoset var snart undanstädat och lilla älsklingen erbjöd sig att åka in till stan själv , förmodligen för att undslippa mina muttringar i 2.5 mil enkel resa om hur dum jag är som inte fattade att glaset skulle gå sönder rakt över spisen , för det är ju sånt man kan förutspå, djup suck .
Genom några djupa andningar börjar nu lugnet återvända till min kropp igen och på menyn står nu istället korvstroganoff och ris med rivna morötter , så dagens middag vart inte helt kaos bara lite uppskjuten.
Stadiga vecka 29 har vi nu rullat in i , inget nytt under kjolen , magen växer Sf 27 , kan för mitt liv inte komma i håg vad jag hade sist måste nästan be om den journalen , och stadiga bultande 144 i hjärtslag , denna gång var det även med en otroligt stolt stora syster till BM och lyssnade hon vitnade dock i ansiktet när nålarna kom fram , men det är en annan historia. Hon donar och fixar nästan mer här hemma än vad en annan gör men när vi sa att vi skulle låta bebisen sova inne hos henne på helgerna för att själva få vila lite då vart det stopp , visst älskar hon det lilla kommande knytet men som hon själv sa "jag måste ju också få sovmorgon " man måste älska dom små liven.
Nu väntar maten , locken är på , och nu ber vi till gud att inget oförutsett händer .