Du lutar ditt huvud mot min axel , vi ler båda två , bekymmersfritt , dina klänning skimrar i vinrött , min i gräddvitt , det är avslutningsbal i 9:an.
Du ler på samma sätt då som nu , ärligt , med hela din själ det är bara det att nu kommer leendet från ett foto som är taget för länge sedan , i ett annat årtionde , i en annan värld , en god värld.
En stöt går genom mitt hjärta varje gång jag ser din bild , det gör så ont , efter alla dessa år så smärtar du mitt minne fortfarande och det ända sättet jag kan hålla dig vid liv är att minnas exakt allt om dig , ditt hår , ditt leende , din röst , ditt skratt ditt liv , dig och mig.
Jag kommer i håg allt som om det var igår , jag kommer i håg allt som om det vore nyss det hade hänt ändå har 6 år lyckats passera , 6 år av mitt liv utan dig . Vem bestämmer vem som får leva och vem som får dö ? Den eviga frågan. Man säger att den gud älskar , vill han ha hem tidigt , måste jag tro att det är så det är ?
Idag satt jag och gjorde ett hjärta till min tös och sorgen bara öste sin stora svarta våg över mig , för för 10 år sedan ringde du och ville veta ALLT om min lilla ängel , om hennes ögon var lika blåa som mina , om hon hade min näsa , min mun och det har hon , hon har allt det där och du fick inte ens se henne i verkligheten. För ödet ville annorlunda . Ödet kan man skylla på det ? Nu är hon en liten mini kopia av mig , om du hade haft en dotter hade hon då varit en mini dig ? Hade dom lekt tillsammans , hade dom funderat över livet som vi gjorde ? Hade dom gråtit , skrattat , dansat tillsammans ?
Nu sitter jag här igen , gravid , fast utan dig och det gör ont . För denna gång kommer du inte att ringa mig. Som så många gånger förr kommer tystnaden efter dig vara så stor och så oändlig .
Du ler mot mig precis som om du förstår , ditt huvud är lite lutat , bredvid dig stor en påse från pressbyrån med vårat lördagsgodis , vi har dragit på oss mys kläder och förmodligen laddat videon med en rysare . Dina glasögon sitter på nästippen och du håller om en kudde. jag lutar mig tillbaka och låter minnet omfamna mitt hjärta ...
Saknad , älskad ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar